Grrlziner

Populärfeminism, identitet& strategier

Martina Ladendorf

    Publikation: Bog/antologi/afhandling/rapportPh.d.-afhandlingForskning

    Resumé

    Syftet med denna avhandling är att undersöka genren grrlziner på Internet, tidningar av och för unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska strömningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur både ett producent, text- och användarperspektiv, men med en tonvikt på medietexterna och utvalda teman som identitet, kön, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och här används bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier för undertryckta grupper. Grrlzinerna använder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, där skillnader inom grupper erkänns, och man använder sig av symboler för det feminina på ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn på det kvinnliga objektet och ung-feministiska strömningar som riot grrrl och annan tredje vågen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur både ett producent- och ett användarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger på vilka identiteter som konstrueras av de båda tidningarna. I Darling är det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig för musik och rockfestivaler. Enligt läsarna är Darling en tidning som får människor att tänka. En positiv inställning till feminism och ett problematiserande av kön är en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet är smak och åsikter. I Corky konstrueras en mer sammanhållen, lesbisk identitet. Läsarna menar att denna tidning behövs i ett samhälle där det är norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att göra saker för män. Corky försöker dock göra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte görs fullt ut då queerteorin kräver ett mer långtgående ifrågasättande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras även problemen och fördelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik träder in i mainstreammedierna och blir varor på en marknad. Det påpekas att Sveriges politiska klimat utmärks av ko-optering, vilket gör att undertryckta grupper ges legitimitet och syns på den politiska arenan eller i medierna, men också kan urvattna det politiska budskapet och försvåra kamp. Frågan är vilka representanter för dessa grupper det är som får synas, och på vems villkor. Detta kan också leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som väsensskilda samtidigt som man på papperet tillmäter dem lika värde.
    OriginalsprogSvensk
    Udgivelses stedRoskilde
    ForlagRoskilde Universitet
    Antal sider273
    StatusUdgivet - 2004

    Emneord

    • Feminism
    • Tredje vågen-feminism
    • Damtidningar
    • Unga kvinnor
    • Internet
    • Queerteori
    • Medieforskning
    • Webzine
    • Subjektivitet/identitet
    • grrlzine
    • Cyberkulturforskning
    • Cultural studies

    Citer dette

    Ladendorf, M. (2004). Grrlziner: Populärfeminism, identitet& strategier. Roskilde: Roskilde Universitet.
    Ladendorf, Martina. / Grrlziner : Populärfeminism, identitet& strategier. Roskilde : Roskilde Universitet, 2004. 273 s.
    @phdthesis{e6f8692751b24f058e5cc27599365a1b,
    title = "Grrlziner: Popul{\"a}rfeminism, identitet& strategier",
    abstract = "Syftet med denna avhandling {\"a}r att unders{\"o}ka genren grrlziner p{\aa} Internet, tidningar av och f{\"o}r unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska str{\"o}mningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur b{\aa}de ett producent, text- och anv{\"a}ndarperspektiv, men med en tonvikt p{\aa} medietexterna och utvalda teman som identitet, k{\"o}n, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och h{\"a}r anv{\"a}nds bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier f{\"o}r undertryckta grupper. Grrlzinerna anv{\"a}nder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, d{\"a}r skillnader inom grupper erk{\"a}nns, och man anv{\"a}nder sig av symboler f{\"o}r det feminina p{\aa} ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn p{\aa} det kvinnliga objektet och ung-feministiska str{\"o}mningar som riot grrrl och annan tredje v{\aa}gen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur b{\aa}de ett producent- och ett anv{\"a}ndarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger p{\aa} vilka identiteter som konstrueras av de b{\aa}da tidningarna. I Darling {\"a}r det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig f{\"o}r musik och rockfestivaler. Enligt l{\"a}sarna {\"a}r Darling en tidning som f{\aa}r m{\"a}nniskor att t{\"a}nka. En positiv inst{\"a}llning till feminism och ett problematiserande av k{\"o}n {\"a}r en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet {\"a}r smak och {\aa}sikter. I Corky konstrueras en mer sammanh{\aa}llen, lesbisk identitet. L{\"a}sarna menar att denna tidning beh{\"o}vs i ett samh{\"a}lle d{\"a}r det {\"a}r norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att g{\"o}ra saker f{\"o}r m{\"a}n. Corky f{\"o}rs{\"o}ker dock g{\"o}ra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte g{\"o}rs fullt ut d{\aa} queerteorin kr{\"a}ver ett mer l{\aa}ngtg{\aa}ende ifr{\aa}gas{\"a}ttande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras {\"a}ven problemen och f{\"o}rdelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik tr{\"a}der in i mainstreammedierna och blir varor p{\aa} en marknad. Det p{\aa}pekas att Sveriges politiska klimat utm{\"a}rks av ko-optering, vilket g{\"o}r att undertryckta grupper ges legitimitet och syns p{\aa} den politiska arenan eller i medierna, men ocks{\aa} kan urvattna det politiska budskapet och f{\"o}rsv{\aa}ra kamp. Fr{\aa}gan {\"a}r vilka representanter f{\"o}r dessa grupper det {\"a}r som f{\aa}r synas, och p{\aa} vems villkor. Detta kan ocks{\aa} leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som v{\"a}sensskilda samtidigt som man p{\aa} papperet tillm{\"a}ter dem lika v{\"a}rde.",
    keywords = "Feminism, Tredje v{\aa}gen-feminism, Damtidningar, Unga kvinnor, Internet, Queerteori, Medieforskning, Webzine, Subjektivitet/identitet, grrlzine, Cyberkulturforskning, Cultural studies",
    author = "Martina Ladendorf",
    year = "2004",
    language = "Svensk",
    publisher = "Roskilde Universitet",

    }

    Ladendorf, M 2004, Grrlziner: Populärfeminism, identitet& strategier. Roskilde Universitet, Roskilde.

    Grrlziner : Populärfeminism, identitet& strategier. / Ladendorf, Martina.

    Roskilde : Roskilde Universitet, 2004. 273 s.

    Publikation: Bog/antologi/afhandling/rapportPh.d.-afhandlingForskning

    TY - BOOK

    T1 - Grrlziner

    T2 - Populärfeminism, identitet& strategier

    AU - Ladendorf, Martina

    PY - 2004

    Y1 - 2004

    N2 - Syftet med denna avhandling är att undersöka genren grrlziner på Internet, tidningar av och för unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska strömningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur både ett producent, text- och användarperspektiv, men med en tonvikt på medietexterna och utvalda teman som identitet, kön, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och här används bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier för undertryckta grupper. Grrlzinerna använder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, där skillnader inom grupper erkänns, och man använder sig av symboler för det feminina på ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn på det kvinnliga objektet och ung-feministiska strömningar som riot grrrl och annan tredje vågen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur både ett producent- och ett användarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger på vilka identiteter som konstrueras av de båda tidningarna. I Darling är det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig för musik och rockfestivaler. Enligt läsarna är Darling en tidning som får människor att tänka. En positiv inställning till feminism och ett problematiserande av kön är en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet är smak och åsikter. I Corky konstrueras en mer sammanhållen, lesbisk identitet. Läsarna menar att denna tidning behövs i ett samhälle där det är norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att göra saker för män. Corky försöker dock göra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte görs fullt ut då queerteorin kräver ett mer långtgående ifrågasättande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras även problemen och fördelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik träder in i mainstreammedierna och blir varor på en marknad. Det påpekas att Sveriges politiska klimat utmärks av ko-optering, vilket gör att undertryckta grupper ges legitimitet och syns på den politiska arenan eller i medierna, men också kan urvattna det politiska budskapet och försvåra kamp. Frågan är vilka representanter för dessa grupper det är som får synas, och på vems villkor. Detta kan också leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som väsensskilda samtidigt som man på papperet tillmäter dem lika värde.

    AB - Syftet med denna avhandling är att undersöka genren grrlziner på Internet, tidningar av och för unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska strömningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur både ett producent, text- och användarperspektiv, men med en tonvikt på medietexterna och utvalda teman som identitet, kön, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och här används bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier för undertryckta grupper. Grrlzinerna använder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, där skillnader inom grupper erkänns, och man använder sig av symboler för det feminina på ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn på det kvinnliga objektet och ung-feministiska strömningar som riot grrrl och annan tredje vågen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur både ett producent- och ett användarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger på vilka identiteter som konstrueras av de båda tidningarna. I Darling är det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig för musik och rockfestivaler. Enligt läsarna är Darling en tidning som får människor att tänka. En positiv inställning till feminism och ett problematiserande av kön är en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet är smak och åsikter. I Corky konstrueras en mer sammanhållen, lesbisk identitet. Läsarna menar att denna tidning behövs i ett samhälle där det är norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att göra saker för män. Corky försöker dock göra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte görs fullt ut då queerteorin kräver ett mer långtgående ifrågasättande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras även problemen och fördelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik träder in i mainstreammedierna och blir varor på en marknad. Det påpekas att Sveriges politiska klimat utmärks av ko-optering, vilket gör att undertryckta grupper ges legitimitet och syns på den politiska arenan eller i medierna, men också kan urvattna det politiska budskapet och försvåra kamp. Frågan är vilka representanter för dessa grupper det är som får synas, och på vems villkor. Detta kan också leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som väsensskilda samtidigt som man på papperet tillmäter dem lika värde.

    KW - Feminism

    KW - Tredje vågen-feminism

    KW - Damtidningar

    KW - Unga kvinnor

    KW - Internet

    KW - Queerteori

    KW - Medieforskning

    KW - Webzine

    KW - Subjektivitet/identitet

    KW - grrlzine

    KW - Cyberkulturforskning

    KW - Cultural studies

    M3 - Ph.d.-afhandling

    BT - Grrlziner

    PB - Roskilde Universitet

    CY - Roskilde

    ER -

    Ladendorf M. Grrlziner: Populärfeminism, identitet& strategier. Roskilde: Roskilde Universitet, 2004. 273 s.